Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga potentialen för energieffektiviseringar i smÄhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar bÄde befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?FÀrdplan för ett klimatpositivt Uppsala Är 2050? (kallad FÀrdplan 2050), detta med uppdrag av NaturvÄrdsverket. MÄlet med FÀrdplan 2050 Àr att ta fram en lÄngsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utslÀppen av vÀxthusgaser med 45 % per invÄnare till Är 2020 jÀmfört med Är 1990.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio Är arbetat med miljöfrÄgor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns mÄlstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hÄllbarhet har vi valt att titta nÀrmare pÄ miljömÄlen BegrÀnsad klimatpÄverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi anvÀnt oss av Àr mÄlstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgÄngspunkterna för gröna nyckeltal.

VÄr studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer pÄverkar deras arbete. VÄr forskningsmetod Àr fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet pÄ Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingÄende Àr EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

ManagementlÀran har en lÄng historia med olika idéer för hur organisationer bÀst styrs. Idagens samhÀlle Àr hÄllbarhet en stor trend, alla aktörer mÄste arbeta för en hÄllbar utvecklingoch ett resultat av detta Àr intresset som uppkommit för hur företag kan anvÀnda sig avhÄllbarhet som managementidé. Som en del av samhÀllet mÄste Àven landets kommuner tahÀnsyn till trenden och det Àr vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frÄnprivata sektorn. Med hjÀlp av en kvalitativ studie var syftet att jÀmföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Denna studie bestÄr av en fallstudie av Àldreomsorgen i Uppsala kommun med syfte att utreda hur delaktigheten och medvetenheten i budgetprocessen pÄverkar organisationens effektivitet. I en kommun arbetar bÄde förtroendevalda och tjÀnstemÀn sÄ det finns flera intressenter gÀllande hur resurserna ska fördelas ut till det olika verksamheterna vid framlÀggningen av budgeten. Budgetuppföljningen sker pÄ flera nivÄer i organisationen kontinuerligt under Äret i samarbete mellan förtroendevalda och tjÀnstemÀn.    Metoden för att samla in data bygger pÄ befintlig litteratur och semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre olika organisatoriska nivÄer i Àldreomsorgen i Uppsala kommun. Den teoretiska referensram som studien utgÄtt ifrÄn Àr intressentmodellen inom ramen för budgetens olika syften och med fokus pÄ effektivitet.    Det Àr mÄnga som Àr delaktiga i den kontinuerliga budgetprocessen i Uppsala kommun. Det kan sÀgas att det bÄde bland förtroendevalda och tjÀnstemÀn finns ett stort fokus pÄ att öka medvetenheten om budgetprocessen för att kunna öka organisationernas effektivitet i att uppnÄ de mÄl som kommunfullmÀktige har satt upp för verksamheten. .

AbstractKonstenshus.nu Àr en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag Äterfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln pÄ Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som stÀlls pÄ ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet pÄ ett bÀttre sÀtt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten.Det har kandidatarbetet Àr resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs pÄ kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsvÀven, igenom att utifrÄn ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck..

Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e). För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun, SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och klimatpÄverkan. I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system) anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats. Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser pÄ föreningslivet, hur nÄgra föreningar i Gottsunda ser pÄ sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmÀnhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att anvÀnda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebÀr det vÀrde som kommer ur sociala nÀtverk. Det Àr en kvalitativ studie, dÀr resultatet frÀmst kommer frÄn semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna Àr tjÀnstemÀn frÄn Uppsala kommun och företrÀdare för ett antal föreningar i Gottsunda.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser vÀrlden över. Det har blivit viktigare Àn nÄgonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera mÀnniskor och företag. Ett sÀtt att göra detta pÄ Àr genom att involvera bÄde offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumÀrkesprocessen med avseende pÄ platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie dÀr det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara vÀrdefulla vid platsmarknadsföring..

Sveriges elpris har under Ă„ren stigit avsevĂ€rt, nĂ„got som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sĂ€nkas. Arbetet Ă€rfokuserat pĂ„ belysningen i den del av fastigheten dĂ€r Ă„tgĂ€rder inte redan har genomförts.EnergimĂ€tningar har utförts för att kartlĂ€gga det nuvarande tillstĂ„ndet i derasbelysningsanlĂ€ggningar. MĂ€tresultaten gav underlag till de Ă„tgĂ€rdsförslag som redovisasi rapporten. ÅtgĂ€rdsförslagen innehĂ„ller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande Ă„tgĂ€rden Ă€r.Resultatet visar pĂ„ att de största energibesparingarna kan ske i de Ă€ldrebelysningsanlĂ€ggningarna i fastigheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka stadsförnyelsegrepp som anvÀnts i strÀvan efter en attraktiv stadskÀrna och vilka utmaningar som finns för att uppnÄ detta. Uppsala anvÀnds som det empiriska exemplet. Ett sÀrskilt fokus pÄ hur gatuplansverksamheter i tretton kvarters förÀndring de senaste tolv Ären kan kopplas till attraktivitet i stadskÀrnan har presenterats. Uppsatsens resultat grundar sig pÄ dokumentgenomgÄngar, intervjustudier samt en kartlÀggning och behandling av data avseende gatuplansverksamheter i Uppsalas stadskÀrna. Intervjuerna har genomförts med aktörer som har intresse i utvecklingen av stadskÀrnan i Uppsala.

Uppsala kommun upphandlar Ärligen varor och tjÀnster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt nÀringsliv 2011). Ett sÀtt för kommunen att pÄverka leverantörer och företags miljöstandard Àr att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att stÀlla höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hÄllbar samhÀllsutveckling. Kommunen har som mÄlsÀttning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning Àr det vÀsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats Àr en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus pÄ tyngre fordon över 3,5 ton.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna Àr hur de ska fÄ de tilldelade resurserna att rÀcka till för att tillfredsstÀlla kommuninvÄnarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa Àr ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill Àven reda ut om skolverksamheten skulle kunna anvÀnda sig av en ABC-kalkylering för att fÄ en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgÄtt nÄgon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bÀttre pÄ det hÄllbara planet och pÄverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lÀgger ner resurser pÄ detta samt vad lÄnecyklar bidrar med. TvÄ av Europas bÀsta cykelstÀder Àr Köpenhamn och Amsterdam, vad Àr det dessa gör som frÀmjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jÀmförelse med andra fordons planering sÄsom bilplanering, samtidigt Àr cykeln av mÄnga inte betraktat som ett alternativt fÀrdmedel dÄ en del stÀder inte har investerat tillrÀckligt med resurser för att cyklister enkelt och sÀkert ska kunna ta sig runt i staden.

Nybyggnadskartan Àr en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet Àr bebyggd, fÄr bebyggas och visar detaljplanens bestÀmmelser för den berörda fastigheten. I GÀvle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid dÄ mÄnga har varit missnöjda med processen. Cheferna pÄ lantmÀteri- och bygglovsavdelningarna ville dÄ förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos GÀvle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare pÄ berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och VÀsterÄs kommuner besöktes för att fÄ se hur de arbetade med nybyggnadskartan.